- Project Runeberg -  Martin Eden /
329

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

er historia?» sade mr Ford. »Nej, det har jag
naturligtvis inte. Jag var på väg från Newyork, och när
tåget stannade i Ogden, kom tidningspojken ombord
med senaste numret av Transcontinental.»

»Herre Gud», tänkte Martin. »Du kan resa i
Pull-manvagn så mycket du vill, men jag håller på att
svälta ihjäl för de fattiga fem dollars du är skyldig mig.»
Och vreden steg inom honom. Han tänkte på alla de
gångna månaderna av fåfäng väntan, av hunger och
försakelse, och just nu gnagde hungern hans inälvor
— han hade inte ätit något sedan föregående dag och
då ganska litet. Dessa varelser voro icke allenast
rövare, de voro lumpna tjuvar. Genom lögner och
brutna löften hade de stulit hans historia ifrån honom.
Men han skulle visa dem! Och han beslöt att inte
lämna redaktionen, förrän han fått sina pengar. Han
lyckades med ansträngning behärska sig, men inte
förr än uttrycket i hans ansikte börjat skrämma dem.

»Jag skall säga varför jag har kommit hit», sade
Martin slutligen. »Jag vill ha betalt för den där
historien ni tycker så mycket om. Om jag minns rätt
lovade ni fem dollars, så snart den blivit tryckt.»

Mr Ford tycktes också komma ihåg det och stack
handen i fickan efter plånboken, men vände sig
plötsligt till mr Ends och sade att han glömt sina pengar
hemma. Det var tydligt att mr Ends tyckte det var
tråkigt, och Martin såg hur han försökte skydda sina
egna byxfickor. Martin förstod att där fanns pengar.

»Jag är mycket ledsen», sade mr Ends, »men det är
inte en timme sedan jag betalade boktryckaren, och
det tog allt vad jag hade inne. Det var naturligtvis
tanklöst av mig att göra mig av med alltsammans

329

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free