Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ni kunna inte ge Berkeley svar, även om ni ströke
ut Kant, och ändå antaga ni som absolut att Berkeley
har orätt, när ni påstå att vetenskapen bevisar Guds
icke-tillvaro eller, vilket i detta resonemang är
detsamma, materiens. Ni minns att jag medgav
materiens verklighet endast för att kunna bli förstådd
av er. Var så goda och var positiva i er vetenskap.
Ontologien har ingen plats i den positiva vetenskapen,
så att ni kunna gärna lämna den ur räkningen.
Spencer har rätt i sin agnosticism, men om han ...»
Men nu var det tid att ta sista färjan till Oakland
och Brissenden och Martin gingo sin väg, medan
Norton forfor med sitt långa föredrag och Kreis och
Hamilton vaktade för att rusa på honom som ett par
hundar, när han väl slutat.
»Ni har visat mig en skymt av sagolandet», sade
Martin, när de väl sutto på färjan. »Det ger livet
värde att träffa sådana människor. Jag känner mig
alldeles ur gängorna. Aldrig förr har jag satt värde på
idealismen. Men jag kan ändå inte gå med på den.
Jag vet att jag alltid kommer att förbli realist. Jag
är skapad så, antar jag. Men jag skulle gärna ha velat
svara Kreis och Hamilton, och jag tror att jag nog
kunde ha haft ett par ord att säga Norton också.
Jag kunde inte finna att Spencer led något nederlag
alls. Jag känner mig liksom ett barn som första
gången har varit på cirkus. Här måste läsas mer,
det inser jag.»
Men Brissenden hade redan fallit i sömn och
andades tungt, med hakan stödd mot sitt insjunkna bröst
och kroppen insvept i den långa överrocken, och han
skakade vid propellerns slag.
356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
