Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är dina», skrattade han.
Hon brast i tårar och började kvida: »Min stackars
gosse, min stackars gosse!»
Ett ögonblick stod han förbluffad. Så gick det upp
för honom varför hon var så förtvivlad, och han räckte
henne brevet från Meredith-L,owell vilket åtföljt
anvisningen. Hon letade sig igenom det, då och då torkande
ögonen för att kunna se, och när hon slutat, sade hon:
»Betyder det här att du har fått de här pengarna
ärligt?»
»Mera ärligt än om jag vunnit på lotteri. Jag har
förtjänat dem.»
Så småningom vek hennes misstroende och hon läste
brevet om igen mycket noga. Det tog lång tid för
honom att förklara för henne hur alla guldmynten
kommit i hans händer, och ännu längre för att få henne
att begripa att de verkligen voro hennes.»
»Jag skall sätta in dem på banken för din räkning»,
sade hon.
»Nej, det skall du inte göra. Det är dina, du får
göra med dem vad du vill, och vill du inte ta dem, ger
jag dem åt Maria. Hon har nog användning för dem.
Jag skulle emellertid föreslå att du skaffar dig en
tjäna-rinna och tar dig en riktigt lång och god vila.»
»Jag skall tala om alltsammans för Bernhard», sade
hon, när hon gick.
Martin gjorde en grimas, men så skrattade han.
»Ja, gör det. Kanske han bjuder mig på middag
igen då.»
»Det gör han alldeles säkert!» utropade hon, i det
hon drog honom till sig och kysste och klappade
honom.
396
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
