Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ödesringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
k
t
elden, värmdes och hörde bara, hur kolen och
flingorna brusto.
Långt borta i gränden bultade det med
förnyad styrka, stockade sig samman och tyst-
nade för en stund, slog igen och blef till lätta
slag, som
flingor nästan. Så ljödo steg där-
nere, raglande, bråda steg öfver stenarna. Det
började att gråta våldsamt och svärjande —
en kvinna, som letade sig in och raglade mot
planket.
Allt blef tyst, endast flingorna yrde och
smekte.
Och så började vännerna att leka och
»gömma ring», jollrade som barn och pratade i
mun på hvarandrä.
När de slutligen bröto upp för att gå, var
det stjärnklart, och gränden var hvit, snöhvit,
så långt ögat kunde se. Det var mjukt öfver
stenarna, och steg hördes inga. Grenarna öfver
tycktes bära från värld till värld.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
