Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - En hvirfvelvind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
\
I
■
ill
om sin far, om hans hästar, sulkyn, och det
djärfva språnget, men hela tiden såg hon mot
Wardour och mötte nu hans blick. Han sade
något och tycktes fråga Elvira, som nu vände
sig om och skrattade gäckande.
Irmelin grep sitt glas och gick ända bort
till dem. Hon var blek, men darrade inte på
handen.
—
Du ville mig något du? —
sade hon
till Elvira. —
Har du glömt det, så inte har
jag
Och hon slungade glasets innehåll midt i
ansiktet på Elvira.
Spanjoren, som följt henne, ville draga
henne bort, men hon sträckte glaset mot honom.
—
Mera, slå i mera! —
befallde hon och log
mot Wardour, som långsamt reste sig.
Alla sprungo upp, och Elvira torkade sig
och skrek:
—
Hit med en käpp! Ja, tidningshållaren
duger! Rif bladen af!
Lejontämjaren stirrade mot Irmelin och
ville gripa, men hon sprang lekfullt undan och
slog mot honom med det tomma glaset.
Skrattande förföljde han, och det blef en
jakt
kring bord och stolar. Ingen ville hjälpa honom
att taga fast. De ställde sig alla i vägen
i
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
