Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
differentieringen ryckt åtskilligt längre fram än
någonsin förr. Det är knappast något tvifvel om att
såväl sensibilitet och intellektualitet som
individualitet vuxit sig större och starkare, ej heller att
företagsamhet och verkningslust tilltagit. Vid en så att
säga absolut jämförelse — om en sådan har någon
mening — väger vågskålen säkert ned till vår förmån.
Men härom rör sig icke frågan. Det är en annan
synvinkel, som åsyftas, en annan relation.
Relationen mellan vår tillgängliga kraft och de
uppgifter lifvet nu ställer, mellan aktuell fordran och
tillgång på kraft.
Det finnes ingen på samma gång mera
träffande och mera fruktbar synpunkt, ur hvilken
nutidsmänniskans lif låter se sig än den, att det
utgör ett snart sagdt från början till slut fortgående
arbete, som skall bemästra ett material och
genomtränga och stämpla detta med sin egen
inneboende form. Såsom en strid har lifvet visst alltid
varit betraktadt, men att alltigenom ta det
såsom ett arbete — denna syn därpå är den
moderna människan förbehållen. Visst nekar hon i
teorien ofta själfva grundförutsättningen för allt
mänskligt arbete, som med full mening kan
kallas så, i det att hon principiellt inrycker själfva
arbetet i materialet, gör detta senare till en inom
sig sluten, själfreglerande mekanism och låter
arbetet helt gå upp i dess kugghjulssystem. Men
detta är bara teori och en teori, som för hvar dag
förlorar terräng. I verkligheten, d. v. s, när det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
