Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fattbar gräns sträfvande arbetet människans kamp
med sitt eget öde. Och icke skulle hon kämpa,
om hon verkligen trodde, att segern vore utesluten,
eller åtminstone alldeles tillfällig, alldeles
oberoende af hennes egen sträfvan.
Det ligger en eminent läggning åt frihets- och
personlighetshållet i denna betoning af arbetet, det
får icke nekas och icke förbises. Men det ligger
också en kolossal, förr aldrig anad fordran på
mänsklig kraft däri, en fordran på att upptaga kampen
med materialet i en utsträckning utan motstycke
i historien. Här ha vi kommit fram till vår
punctum saliens.
Det moderna lifvets uppgifter ha vuxit i mån
af personlighetskänslans utbildning och arbetets
framskjutande såsom den första, den afgörande
faktorn i lifvet. Detta lifs uppgifter sammangå faktiskt
till ett arbetsfält, som de tillgängliga krafterna
lika faktiskt inte räcka till för. De räcka på intet
vis, nu långt mindre än förr. De äldre kulturerna
fattade sin uppgift i en långt större begränsning,
togo lifvets sträfvan åtskilligt lugnare, gåfvo mera
utrymme åt själfva lefvandet såsom sådant och
mäktade ändå i mycket högre grad med att
genomtränga och gestalta det material, som de hade sig
förelagdt, med en enhetlig prägel. Därför föll af
detta material långt mindre utanför kulturen själf
såsom en oformad, själlös massa. På det sättet fick
kulturen ett för dess behof relativt tillräckligt
uttryck i en formad natur och naturen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
