Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Modernt själslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synbarligen allt mer den tidpunkt, då snart sagdt
all natur får sin öfvervägande prägel af att vara
människoomgifning, ja, antager utseendet af en för
kulturbehofvet tillrättalagd rumsinteriör. Då skola
vi icke ha mer kvar af naturens obrutna
ursprunglighet än det som vi i museiintresse bevara och
vårda för nytta och nöje. Men då ha vi i stället en
tekniskt kufvad och anordnad gemensam miljö.
Än pregnantare framträder lifvet i världen
såsom utjämnaren af människomotsatser, af rasdrag
och af gränser mellan stater, folk, klasser och
familjer. Vi vilja ju egentligen blott vara människor
och lefva som människor med människor. Vi söka
vårt säkraste fäste i det för alla gemensamma. I
egentligaste mening heter detta gemensamma
kulturen. Märk, att här icke är fråga om germansk
kultur och romansk kultur, icke ens om västerländsk,
satt emot österländsk, utan alldeles bestämdt om en
öfvergripande världskultur, som har sin fullt
bestämda mening, sin fulla realitet. Tillvaron af en
sådan kan åtminstone ingen vetenskapens man tvifla
på, som känner aldrig så litet till hvad
mellanfolkligt samarbete just för vetenskapen i vår tid
betyder. Heller ingen, som deltar i eller håller ögonen
öppna för allt detta rörelse- och föreningslif,
hvilket brusar fram såsom en stormflod genom de gamla
samhällena. Men icke minst ha våra statsmän och
våra storkapitalister känning af denna växande
kulturgemensamhet — i det alltjämt ökade antalet af
förr för folken så att säga rent privata ärenden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>