Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Modernt själslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
både människo- och kulturidealet. Därför grep
också Nietzsches »Umwertung der Werte» så djupt
in i det moderna problemläget som ingen annan
tänkares grepp, hvilket han själf också granneligen
visste. Han visste sig med denna omvärdering nå
själfva lifsnerven i den gamla kulturen och syfta
till en »Umweltung der Welt». Till ingenting mindre.
Men filosofens tanke var här lika litet som annars
en fantasm på egen hand, en radikal nybildning,
utan ledde sitt ursprung från en process i den
samtida mänsklighetens lif, som genom en
utomordentlig känslighet trängde upp till hans
medvetande.
Vi, som behärskas af den moderna andan, ha
ställt vårt lif på en helt annan bas än på den, där
lifvets strid väsentligen var en strid mot det onda
och för räddningen undan det onda. Frestelse, synd,
ånger, frälsning, omvändelse, bättring, helgelse i
äldre tiders mening af orden — allt detta är
föreställningar, vid hvilka vi fästa liten eller ingen
lefvande betydelse eller som vi bra obetydligt ta åt
oss för vår egen personliga del. De spela just ingen
annan roll för oss än att vara pressade och torkade
växter i kulturhistorikerns herbarium. Men för
våra fäder betydde de lifvet själft. Detta tyder
omisskänneligt hän på en djupgående inre hvälfning.
I stället är det bildningen, kulturdugligheten,
som är vår lifssak. Bildningen börjar alltmer att
utgöra människan själf, det finaste och högsta af
människo- och lifsvärden. Jag säger inte precis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
