Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Modernt själslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strömma opåaktad förbi. Vi tänka ofta ansträngdt,
under det vi samtidigt uppfatta snart sagdt allting
i vårt eget tillstånd och i vår omgifning. Det blir
en otrolig mängd intryck inifrån och utifrån, som
nå öfver medvetandets tröskel, hvilka förut icke
plägade komma så högt upp. Det undermedvetnas
natt börjar vika för det halfmedvetnas gryning.
Och intrycken förnimmas ofta och lätt med en
plågsam skärpa, med öfverkänslighetcns intensitet.
Häri ligger en ökad belastning af psyke, ett plus i
dess arbete, som väsentligen bidrar till uttröttning.
För öfrigt tröttna vi alls icke lättare än våra fäder,
vi bara anstränga oss oändligt mycket mera.
Trötthet är dock ingalunda det svåraste,
hvarmed den exklusiva bildningsepokens jäktade
människa har att dragas och att upptaga strid. Det
finns något annat, som är värre.
Driften till kapande af alla förankringslinor
och till ett inre oberoende, som icke tillåter något
andligt innehåll att kristallisera sig till härskande
föreställningsmassa, leder till denna öfvermåttan
stora rörlighet och ombytlighet på det inre lifvets
område, som just fattas såsom ett osvikligt tecken
till bildning. På det sättet anser man sig få allt i
sin andliga ägo och kunna utnyttja allt i jagets
intresse. Men rörligheten blir af oafvislig nödvändighet
flyktighet, flyktigheten ytlighet, och ytligheten
alstrar till sist en oöfvervinnelig känsla af
tomhet. Den flyktiga bekantskapen med allt gör allt
enahanda, och med intressets och uppmärksamhetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
