Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Massmoral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här tränga sig omedelbart två frågor fram till
besvarande:
Är den nya moralen moral?
Och om den förtjänar detta namn, är den ny?
Ja, den är verkligen moral, ty den har
densammas karakteristiska egenskaper. Den röjer i
tillräcklig grad den förbindande makt, som utgår
från något öfverordnadt och högre, och anknyter
denna förbindelse till den enskildes fria vilja.
Visserligen löpa här en mängd svåra föroreningar
med i motiveringen, i det att redan fruktan för
»kamraternas» hämnd, för isoleringens vådor och
nesa ytterst starkt drifver till solidaritet och
mången gång från moralisk förvandlar denna
känsla till blott och bart naturnödvändig, d. v. s.
nedsätter plikt till instinkt. Tvång går in i
motivet, och tvång färgar hela det solidariska
handlingssättet med allt det verk, hvari detta
handlingssätt resulterar. Endast den afsiktliga
förhärdelsen mot bättre vetande kan vägra att
märka detta. Men lika fullt måste vi å andra, sidan
tillstå, att alla föroreningar till trots finns en
sedlig kärna i arbetarsolidariteten, som gör
densamma duglig att uppbära moral. Där finns en inre
själens blygsel öfver allt afståndstagande inom de egna
leden från klassens heliga sak, öfver all tröghet
att verka för den men mest öfver allt förräderi
däremot, som absolut inte kan förklaras såsom foster
af nyttighetsberäknande och maktlysten agitation
eller såsom förförisk gest eller pose rätt och slätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>