Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Massmoral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namnet »ny moral» hos arbetarklassen, om uttrycket
tages i rimlig mening, och jag ser, att denna nya
makt i anseende till både förmåga att sammanhålla
och att drifva till uppoffrande verksamhet helt
enkelt är den för ögonblicket starkaste i världen. Det
kan hända, att häri ligger ett klent vitsord åt
samtiden, men det är i hvarje fall ett faktum. Det är ett
faktum, att den för tiden karakteristiska sedliga
entusiasmen och handlingskraften ligga åt det
solidariska hållet till. Men likvisst är jag fullt
öfvertygad om, att den verkliga pånyttfödelsen
af samhälle och kultur skall framspringa ur helt
andra källor. Den nya moralen förhåller sig till
denna pånyttfödelse såsom villkor men ingalunda
som grund.
Sin rätta belysning erhåller massmoralen
genom att jämföras med sedliga hufvudfakiorer af
annan läggning. Två typer kunna då komma i
fråga att ställas emot densamma:
samhällsmoralens typ och den personliga eller
individuella moralens.
Den moraliska förbindelsen framsprang länge
ur de högre enheter vi kalla samhällen och som
framträda i de olika gestalterna af familj, folk,
stat, kyrka. Detta skedde så länge samhället
innehade en på det hela taget oomtvistad ställning
inom själfändamålens sfär, ja, i själfva verket mer
eller mindre tydligt innebar sammanfattningen af
allt, som kunde benämnas själfändamål. Så länge
hade samhället makt att skänka och fasthålla den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
