Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plansch 18 - Plansch 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
PLANSCH 18 OCH 19.
Har förut tillhört Skoklosters kyrka i Uppland.
Statens Historiska Museum, år 1703.
"Denna tapet", heter det i museets inventarium, "som fordom skall hafva varit begagnad att
utbredas öfver Holmgeir Folkunges graf i Skoklosters kyrka i Uppland, hade länge suttit upphängd på
väggen i Sko kyrka, då den af grefve Abraham Brahe år 1703 skänktes till Antiqvitets-Archivet",
hvars samlingar bilda grundstommen till Statens Historiska Museum.
Holmgeir, — hvilken efter sin död betraktades som helig, ehuru han ej af påfven förklarats vara
helgon, — står med en krona öfver hufvudet och ett bart svärd i den högra handen; den vänstra
handen är upplyftad till välsignelse. Svärdet hänsyftar på hans dödssätt.
Han kallas ofta ’Folkunge", men detta är oriktigt, emedan han var son af den till Erikska
ätten hörande Knut Långe, som var konung 1229—1234. På mödernet härstammade han emellertid
från Folkungasläkten, hvilkens vapenmärke ses i den sköld, som sitter i fältets nedre hörn på den
plats, som är mödernevapnets.
Kring kanten läses en latinsk vers, på hexameter, hvars bokstäfver (majuskler), af den under
1300-talet brukliga formen, äro sydda i olika färger.
mm-matm m&M mm sueoKisi
fiOE(ö66Bll(ö fflOR¾æ) SPfi(Mu((B) G80RS SöRÆJIöflfflÄM
mot (jmm mm wm s(6d) œors EReaiosfl
ooDSöMoaR hm mm srafojis mom
Holmger, född af svearnas lysande konungasläkt, själf en sedernas speget, fäldes af den bittra
döden och ligger här med böjdt (afhugget) hufvud. Men hans död, som kostat så mycket, visar sig
på öfligt sätt herrlig genom många tecken (underverk).
På fältet ses öfverst ett b och ett o, båda bokstäfverna af den form ("minuskler"), som var
bruklig under 1400-talet; de äro möjligen sydda senare än den utmed kanten löpande inskriften. Då
Holmger icke kunde kallas "Sanctus", enär han ej af kyrkan var erkänd som helgon, men väl "beatus";
och då hans namn i östra Uppland efter all sannolikhet plägade uttalas som Olmger, enär A i den
trakten ej höres i början af ett ord, framför en vokal, skulle dessa b och o kunna förklaras som
begynnelsebokstäfverna till orden "beatus Olmgerus", "den salige Holmger".
Plansch 19.
Fig. 1. Relikgömma af silfver, delvis förgyld, för ett ben af deri helige Eskil. Vid
midten finnes ett större, rundt, med en bergkristall täckt hål, genom hvilket man kunde se
det i relikgömman förvarade benet, som "förkorn år 1690". Höjd 52 cm.
Fig. 2. Dylik relikgömma för den heliga Birgittas ena öfverarmben, hvilket ännu
finnes i behåll. Höjd 51 cm.
Dessa båda relikgömmor anträffades år 1676 under plöjning på en åker invid Linköping,
tillsammans med en statyett, föreställande den heliga Catharina af Alexandria, en monstrans, en stor
kalk och en mängd andra kyrkliga föremål, allt af silfver. Efter all sannolikhet hade dessa dyrbar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
