Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
icke. Ville jag nu sedan uppdraga gränsen mellan
det absolut sjelfständiga och det relativt osjelfständiga
väsendet så, att det förra allena icke haft en början
i tiden utan varit i all tid, men att hvarje
©sjelfständigt väsen i tiden börjat; så är det tydligt, att den
tanken föresväfvar mig, att ett väsen bevisar sin
sjelfständighet egentligen derigenom, att det har sin
början långt bort i tiden, och sjelfständigast blir då det
väsen, som i sin existens räcker lika långt som tiden
sjelf. Men är detta min förutsättning, så måste jag
också konseqvent gifva en högre rang åt materien än
t. ex. åt menniskan, som började att vara till senare
än materien blef till. Vill jag åter icke vara nöjd
med att i min verldsåskådning införa detta
materialistiska drag, då måste jag söka sjelfständighetens och
den höga rangens kännemärke i någonting annat än
en oändlig tidlighet eller en så långt som möjligt till—
bakaflyttad gräns i tiden, och osjelfständighetens
kännemärke i någonting annat än en trängre tillmätt
tidsexistens: och då kan jag ju alltförväl rädda Guds
absoluta sjelfständighet, äfven om jag erkänner, att
det finns mycket annat än han, som aldrig haft
någon tid fore sig. Att någonting är skapadt, är
således, enligt vårt förmenande, ingenting annat än det,
att det i något afseende är osjelfständigt, så att det
icke i det hela är genom sig sjelft; och att Gud
allena är oskapad, betyder, att han är absolut
sjelfständig, så’ att allt, hvad han är det är han genom
Wikner. Den materialistiska rerlüsuskàttninrjen. ’i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
