Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
detta. Med andra ord: det, som menniskan är i tiden,
är icke allt hvad hon är, och äfven när hon
utträder ur tiden, är hon i alla fall menniska och en
ändlig, d. v. s. en inskränkt varelse. Härmed hyllar jag
alldeles icke läran om menniskans föruttülvaro. Före
sitt inträdande i tiden har menniskan lika litet som
någonting annat varit i tiden. Tiden är icke en form,
i hvilken man inträder flere gånger och ännu mindre
kan det för någon varelse vara möjligt att vara till
före tiden, eftersom det att vara fore ett annat redan
innebär att vara i tiden, i hvilken allena ett före och
ett efter kan äga sin egentliga betydelse. I bildlig
mening allena kan man om ett väsen säga, att det
varit töre all tid, nämligen i den mening, att det i
sig innebär mer realitet, än som i den i sitt slag
oändliga tiden kan inrymmas, vare sig att det sedan
alldeles icke med någon sin sida är af tiden beroende,
hvilket vi säga om Gud, eller att dess beroende af
tiden träffar blott någon dess sida utan att träffa det
hela, såsom händelsen är hos menniskan.
Så kan då också materien i afseende på sin
ålder följa med tiden jemna steg; hon må vara i den
mening evig, att hon aldrig haft någon tid fore sig.
Detta gör alldeles ingenting. Materialismen har
dermed ingenting vunnit för sin sats, att det materiella
är det enda verkliga, ty det är ännu alldeles icke
bevisadt, att den verklighet, som är i tiden, är den
enda verkligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
