Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
och således aldrig förekommer åt sig sjelf lemnad,
hjelper här icke; ty detta, att hon aldrig kan vara
åt sig sjelf lemnad utan, för att någonting kunna
uträtta, alltid behöfver hjelp af den med henne sjelf
olikartade kraften, det är just ett uttryck af hennes
osjelfständighet. Med andra ord: ett föremål kan väl
vara sjelfständigt, ehuru det alltid behöfver sina i
sig inneboende egenskaper för att uträtta hvad det
skall uträtta, men den egenskap, som dervid tages
i anspråk, får icke vara en sådan, hvilken uttrycker
någonting annat än hvad det tinget är till sin egen
substans: men egenskapen kraft ger åt materien
karakteren kraftighet, under det att hon i sig sjelf är
något passivt. Det kan således icke vara materien,
som är subjektet för den i naturen påstådda
sjelfstän-digheten. Det kan, som vi sågo, icke heller vara
kraften. Kanske är det då föreningen af begge? Men
utom det att en förening af två osjelfständiga föremål
icke gerna kan gifva till produkt det sjelfständiga,
så är denna utväg på materialismens ståndpunkt
förbuden, enär, enligt honom, materien är sjelfva
substansen i allt, och denna substans bör vara det
egentliga subjektet för alla i naturen förekommande
sub-stantialitet innebärande egenskaper, således äfven för
sjelfständigheten, om hon i naturen förekommer.
Sjelf-ständigheten kan således, med materialismens
förutsättningar, icke finna någon plats inom naturen. Då
finnes der icke heller någon sjelfständig nödvändighet,
Wikner, Len materialistiska verldmhkädnivgen. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
