Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJETTE KAPITLET.
Naturens ändamålsenlighet. — Är naturen sitt eget
ändamål? — Naturens inom henne sjelf liggande ändamål. — Hvad
är egentligen ett ändamål? — Den naturliga menniskan såsom
det immanenta naturändamålet. — Menniskan och naturen i
dess egenskap af en sammanfattning af naturföremål. —
Menniskan och naturen såsom ett system. — Naturen, menniskan
och organiskheten. — Är naturen till för menniskans nöje? —
Naturens transscendenta ändamål. — Inkast — Hvilken
menniska är naturens ändamål? — Huru äro ändamålsvidrigheterna
i naturen möjliga? — lösning genom begreppet komparativt
ändamål.
Emedan Gad ville, att allt skulle vara godt
och, såvidt möjligt, ingenting d&ligt, så tog
han allt det, som var synbart och som icke
var i ro utnn i ett tillstånd af oregplmässig
och oordnad rörelse, och bragte det ur
oordningen till ordning.
Platox.
Han ville, att allt skulle blifva honom sjelf
gå likt som möjligt.
Plato».
Du »kall göra honom till en herre öfver
dina händers verk: Allting hafver du lagt
under hans fötter.
Koxung David.
Och det är mycken klagan öfver,
Att speglar du ej har, som kunna ställa
Ditt gömda värde för din egen blick.
Shakespeare.
Det nästföljande kapitlet af D:r B:s bok handlar
om naturens ändamålsenlighet. Naturen är enligt
D:r B. sitt eget ändamål; men icke destomindre
erkännes, att i naturen förekommer mycket
ändamåls-löst. Enligt vårt förmenande stå dessa tvenne
påståenden i strid med hvarandra. Om naturen icke
hade sitt ändamål i någonting annat än i sig sjelf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
