Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
henne såsom menniska är egendomligt, och hvilket
man icke äger rätt att frånse, när man vill bedömma
hennes rang och värde, i sig inrymma något, som
uttrycker en högre sjelfständighet än den, hvilken
tillkommer naturen såsom en sammanfattning af alla
naturföremål. Annars hulpe det oss uppenbarligen
icke, att vi för menniskans högre rang åberopade
hennes egendomlighet. Och det är härvid att märka,
att jag ännu ej talar om någon annan menniska än
den naturliga; jag talar om menniskan försåvidt hon
är naturlig organism, en organism danad och
verksam enligt naturens lagar. Jag säger sålunda, att
derest vi hafva rätt, så måste sjelfva den naturliga
menniskan i sig inrymma en högre sjelfständighet än
den, hvilken tillkommer naturen såsom
sammanfattningen af alla naturliga föremål. Att hon det gör,
är tämmeligen lätt insedt. Vinner jag den
sammanfattning af naturföremål, hvilken jag kallar natur,
endast genom ett för tillfället gjordt förbiseende af
de naturliga tingens individuella olikheter, så vill detta
säga, att jag behåller endast det för dem alla
gemensamma, och då är det tydligt, att försåvidt ett ting
ingår i den sammanfattning, som jag kallar natur, så
har jag afklädt detsamma hvarje fullkomlighet, som
icke tillika äges af det lägsta och osjelfständigaste af
alla naturföremål; äfven menniskan, försåvidt hon
ingår såsom en del i denna sammanfattning, har ingen
högre fullkomlighet än det lägsta naturting. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
