Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
numna kan vara i tiden och dymedelst vara
successivt, men att förnimmandet sjelft hvarken är det ena
eller det andra. Och hvad beträffar den särskilda
tidskarakteren, att i tiden alltid något är förgånget
och sålunda endast kan vara föremål för minne, som
alltid är en abstrakt uppfattning, samt att något
alltid är tillkommande och således endast kan vara
föremål för förutseende, som likaledes alltid är en
abstrakt uppfattning; så är det klart, att det som skall
vara föregående på ett sådant sätt, att kunskapen
derom blir ett minne, och det som skall vara
efterföljande på sådant sätt, att kunskapen blir ett
förutseende, det måste vara föregående och efterföljande
i förhållande just till den kunskapen, och det är ej
nog, att det är föregående och efterföljande i
förhållande till något annat. Den kunskapen, hvilken
antager den abstrakta formen af minne eller
förutseende, är således alltid en sjelf i tiden fallande företeelse,
som följer efter andra företeelser och har andra
sådana efter sig. Om sålunda tidshändelserna äro
föremål för ett förnimmande, som icke faller i tiden och
som icke är successivt och abstraherande; så är det,
som vi kalla förgånget, icke förgånget i förhållande
till det förnimmandet utan endast i förhållande till
det närvarande ögonblicket; och det, som vi kalla
tillkommande, är icke tillkommande i förhållande till
det förnimmandet utan endast i förhållande till det
ögonblick, som nu är för oss. Det tidlösa, från ab-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
