Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
jag vet det, på samma sätt som materialisten vet, att
verlden eller den materiella verkligheten icke slutar
några quadrillioner mil på andra sidan om
vintergatan; jag vet det, på samma sätt som materialisten
vet, att en verklig naturlag i ingen kommande tid
skall suspenderas: jag vet det genom att draga
slutsatser af det, som för mig i erfarenheten är
närvarande och förhanden; jag vet det, emedan jag
förstår, att det, som nu tor mig är förhanden — t. ex.
att jag kan vara viss om min identitet i olika
ögonblick af mitt lif — skulle vara alldeles omöjligt, om
det icke så förhöll sig, som jag om den tidlösa
existensen har påstått. Jag har icke sagt, att jag
känner mycket om det tidlösa Jaget, men jag har sagt,
att jag känner något; och detta något känner jag
genom slutledningar från mitt förhandenvarande
tidliga Jag.
Men äro våra föregående slutledningar riktiga,
så hafva vi härmed bevisat, att det finns ett
sjelf-förnimmande, således ett förnimmande, som tillhör
just mitt Jag och som ändå icke är i tiden.
Materialisten skall kanske säga: men detta förnimmande är
icke tänkande. Derpå svara vi: det är icke ett i
vanlig mening successivt tänkande, ty ett sådant kan
endast förekomma i tiden; men det är ett klart och
visst förnimmande och tillika intuitivt, försåvidt som
det ej är i tiden. Men att det är alldeles visst, det
torde behöfva särskildt påvisas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
