Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
vara någon, 0111 ock en oberäkneligt ringa, tidsutdrägt
förutan. Vi skulle alltså i detta fall äga ett
förnimmande, som icke sammanfölle med en kroppslig
rörelse, vare sig i hjernan eller annorstädes. Men för
det första hafva vi icke bevisat, att någon af våra
medvetna handlingar äro i tiden utan tidsutdrägt;
och för det andra, om också så vore, och vissa
handlingar sålunda icke sammanfölle med någon kroppslig
rörelse, så behöfde detta icke hindra, att en dylik
ögonblicklig handling kunde sammanfalla med eller
åtminstone fordra såsom oundgängligt vilkor ett
ögonblickligt kroppsligt tillstånd, t. ex. det eller det
tillståndet i hjernan, och hjernans skadande eller
borttagande skulle då i alla fall omöjliggöra den blott
ögonblickliga handlingen. Det har derföre icke varit
för oss nog att visa, att det finns åtskilligt menskligt
förnimmande, som icke är successivt eller företer ett
mer eller mindre hastigt efterhvarannat; utan vi hafva
behöft insigten deri, att det finns ett menskligt
förnimmande — och ett visst och otvifvelaktigt menskligt
förnimmande, d. v. s. tänkande — som alldeles icke
faller i tiden utan tillhör den tidlösa existensen. Och
vi hafva i det föregående bevisat, att hvar och en
person, för hvilken det skall blifva möjligt att
igenkänna sig såsom samma identiska person under olika
tidsögonblick, nödvändigt också måste hafva ett
tidlöst Jag, hvilket just i sin tidlösa existens är subjekt
för ett visst och otvifvelaktigt förnimmande eller tän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
