Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
något hinder mot den saken vara att söka deri, att
uppfattningens föremål icke är i tiden utan faller
inom den tidlösa verkligheten? Då tiden sjelf är en
abstraherande form, som måste lemna ett för att
förverkliga ett annat; och då den tidlösa existensen just
innebär denna abstraherande karakters inskränkande
och bortfallande: så «är det klart, att den nämnda
frågan kommer att kunna öfversättas med denna: när
en uppfattning, som både sjelf har den abstraherande
tiden till sin form, och hvars föremål äfven så har,
likväl är konkret nog för att kunna utgöra en
erfarenhet och ej blott en abstraherande tankeakt; kan
då icke också en sådan uppfattning, hvilken väl sjeli
har tiden till sin form, men hvars föremål från den
abstraktheten blifvit frigjordt, vara konkret nog för
att bilda en erfarenhet? Derpå måste vi naturligtvis
svara jo. Abstrakthetens minskande och aflägsnande
måste vara befordrande och icke hämmande för en
konkret uppfattning.
Vi hafva härmed sökt visa, att en erfarenhet af
den tidlösa verlden redan i tiden är möjlig. Hon är
möjlig derföre, att den tidlösa verkligheten är konkret
nog for att kunna konkret uppfattas; och hon är
möjlig, emedan i hvarje punkt af tiden den tidlösa
verkligheten är nog nära tillhands för att kunna
uppfattas direkt och omedelbart. Den, hvilken låter sin
farkost drifva utför en flod, kan visserligen derunder
hinna att betrakta den ena utsigten efter den andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
