Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning I. Homograd eller alternativ statistik - VII. Den observerade statistiska serien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
-
naturen af de störande inflytanden, för hvilka det behandlade
statistiska föremålet är utsatt.
Enligt LEXIS’ teorem uppstå dessa störingar därigenom att
sannolikheten för händelsens inträffande ändras från det ena » »
försõket» till det andra (i föreliggande fall från det ena året till det
andra). Dessa förändringar, för så vidt de äro regelbundna, kunna
matematiskt sedt uppdelas i 2 stora hufvudgrupper: sekulära och
periodiska förändringar ¹. De sistnämndas bestämmande är
förenadt med afsevärda svårigheter åtminstone då periodens, eller
periodernas, längd är obekant däremot kunna de sekulāra
förändringarna i grundsannolikheterna relativt lätt bestämmas.
-
[39]. Antag att grundsannolikheterna (P1, P2, ..., PÑ)
kontinuerligt ökas (eller minskas) med samma belopp ẞ från försök
till försök (ex. från år till år). Elementen i den statistiska serien
komma då i genomsnitt att ökas (eller minskas) med beloppet sẞ
från det ena försöket till det därpå följande, om s är det
(konstanta) jämförelsetalet. Teorin visar att kvantiteten sẞ då kan
beräknas ur formeln
12
(2)
sẞ
N(N21)
Σ (k - N + 1)
(m
-
M).
2
[40]. Såsom exempel på användningen af denna formel skola
vi beräkna den sekulära tillökningen i antalet själfmord i Sverige.
ur de i Tab. 14 angifna siffrorna. (Se tabell 17 å nästa sida).
Som i detta fall
fås
N(N21)
= 1,300
12
=
sẞ 21,125: 1,300 = 16.25,
så att följaktligen antalet själfmord i Sverige under ifrågavarande
tid i genomsnitt ökas med 16.25 fall (per 5 millioner innevånare) 2.
1 Af LEXIS kallade evolutoriska (mera generelt symptomatiska) och
periodiska (mera generelt oscillatoriska) förändringar. Theorie der
Massenersch. s. 33.
Om de yttre störingarna hufvudsakligen hafva en sekulär karaktär,
har jag visat att ẞ genom en enkel formel approximativt kan beräknas
ur störingskoefficienten (p).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
