Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning II. Heterograd eller kvalitativ statistik - XII. Frekvenskurvor af typ B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Vi kunna af denna figur göra oss en föreställning om
utseendet af frekvenskurvor af typ B. För små värden på modylen
(2) är frekvensen störst för x= 0, och blir mindre ju större x
är. Är modylen λ 1, så är frekvensen lika stor för x = 0 som för
x=1. För ännu större λ-värden växer frekvensen först, och
uppnår ett maximum för x=λ — 1, för att därefter (för x » λ)
aftaga. För stora λ-värden närmar sig kurvorna typen A ¹.
=
[61]. Jag skall inskränka mig till ett enda exempel på
frekvenskurvor af typen B.
Antalet åskdagar i Lund under olika månader enligt
observationer under åren 1753-1857 äro angifna i följande tabell.
x
10
Tab. 28.
Antalet (x) åskdagar i Lund
åren 1753-1857.
N=105.
Sept.
Aug.
Juli
Juni
Maj
Apr.
Mars
Febr.
Jan.
Dec.
Nov.
Okt.
203
x
012348
93 102 105
11
1
3
01234567OQUE
8
9
11
0 105 105 101 82
4 17 36
14
80452
27
36
26
288952
12 24
25 26
24
15
14
9
2
1
1
1
62
9
24-55
6
2213952000
10
11
Denna tabell skall tolkas så att, under de här betraktade
105 åren, åska ej förekom på någon dag i Januari, Februari och
December. I Mars hade man under 101 af de 105 åren ingen
åska och under 4 år en åskdag o. s. v.
1 Formel (3) förutsätter att x antar värdena 0, + 1, +2, + 3, etc. Värdet
x=0 motsvarar det diskontinuerliga värdet på egenskapen, så att inga
individer finnas motsvarande negativa värden på x. Det är att märka att
(x) försvinner för alla hela negativa värden på x.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
