Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Första budet - 5. Förtröstan till Gud - 34. Befall Herranom din väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRTRÖSTAN TILL GUD.
37
en förordning, som hade till syftemål att
samman-jemka lutherska och reformerta läran, gjorde Gerhard,
hvilken med själ och hjerta var lutheran, till en
samvetssak att icke efterlefva den, hvilket af honom öppet
och oförställdt erkändes. Härigenom ådrog han sig
furstens onåd, hvilket hade till följd, att han blef
afsatt från embetet och måste gå i landsflykt. Likväl
förlorade han icke modet utan hoppades, såsom det
egnar en kristen, på Honom, som hittills varit så god
och nådig. I denna barnsliga tro reste han med de
sina ut i vida verlden, för att förtjena sitt och deras
uppehälle. Medan de på denna resa uppehöllo sig i
en liten stad, blef hans hustru af sorg så nedböjd och
öfverväldigad, att hon utbrast i tårar. Gerhard sökte
på allt sätt trösta och uppmuntra sin maka, och
före-höll henne Davids ord: "Befall Herranom din väg, och
hoppas på Honom, Han skall väl görat." (Ps. 37: 5.)
Men allt var förgäfves. Hon kunde icke rätt tillegna
sig detta dyrbara löfte. Den fromme mannen gick
derpå ut i trädgården, för att med sin Gud tala om
allt, som låg honom på hjertat. Han satte sig i ett
lusthus, framtog sia plånbok och skref, omgifven af
naturens högtidliga lugn, den förträffliga psalm, hvars
första vers börjar med orden: "Befall i Herrans
händer din möda och din väg."
Då Paul Gerhard slutat den herrliga
sången,återvände han till sin bekymrade och oroliga hustru samt
uppläste den med hög stämma. Hon lyssnade
uppmärksamt på de vänliga, tillitsfulla orden från hennes
gudfruktige makes läppar, och de förfelade icke sin
verkan. På en gång blef hon lugnare, hennes tårar
afstannade och hon beslöt att i själ och hjerta befalla
Herran sin väg och kasta all omsorg på honom.
Tvänne andra personer hade oförmärkt utanför dörren
afhört skaldens ord; sedan han tystnat inträdde de
såsom Guds englar i rummet och sade sig vara
utskickade af hertig Kristian i Merseburg, för att
uppsöka en prest vid namn Gerhard, hvilken nyligen
blifvit afsatt, och inbjuda honom att komma till deras
herre, som med deltagande och uppbyggelse läst hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
