Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Fjerde budet - 17. Husbönder - 82. Konungen i Preussen och hoflakejen - 18. Undersåter - 83. Den fosterlänskt sinnade bonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÅTER.
99
följande ord: "Den ena menniskan bör icke böja knä
för den andra; endast vid allvarsamma och högtidliga
tillfällen må man göra det för Gud; stå derföre upp!
Härnäst du blir törstig, så drick hellre hvitt vin, på
det västen ej må blifva nedfläckad. För denna gång
vill jag förlåta dig: men," tillade han leende, "akta
dig att förarga hofmarskalken! Hvar och eu skall
uppfylla sin skyldighet." Tacksam och glad öfver
konungens nedlåtande godhet, fullgjorde lakejen från denna
stund på det nogaste alla sina åligganden.
18. Undersåter.
!S3. Den fosterländskt sinnade bonden.
Matth. 22, 22. Gifver kejsaren det kejsaren tillhörer,
och Gudi det Gudi tillhörer.
I 1792 års krig mellan Frankrike och Österrike,
emottog kejsar Frans af sina undersåter flera frivilliga
gåfvor, att till landets försvar användas. Så -hände,
att en simpel bonde bad att få tala med kejsaren,
hvilket genast i de vänligaste ordalag beviljades.
"Äfven jag medför någonting," sade mannen och lade på
bordet en penningpung, innehållande tusen gyllen.
Förvånad öfver en så ansenlig gåfva af en ringa bonde,
frågade Frans hvad han hette och hvarifrån han kom.
"Det får ingen veta," svarade landtmannen helt kort
och aflägsnade sig. För att fä reda på lians namn
och vistelseort, skickade kejsaren genast någon
afhof-folket efter honom; men bonden svarade småleende:
"Menar ni jag skulle säga er hvad jag ej velat säga
kejsaren?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
