Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Fjerde budet - 20. Lärare och Själasörjare - 95. Presten och den fattige mannen - 96. Ett raskt beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
TIO GUDS BUD.
för mig, och med Guds hjelp skall jag hädanefter vara
nog klok, att hvarken för lord-mayorn eller någon annan
på detta sätt förkunna Guds ord."
5)6. Ett raskt beslut.
2 Tim. 4, 2. Predika ordet; håll på i tid och otid; straffa,
truga, förmana, med all saktmodighet och lärdom.
En prest i Tyskland liade nyss blifvit själasörjare
för en mycket ogudaktig församling, der man, bland
annat oskick, hade den vanan, att nyårsaftonen stämma
möte på krogen och med allehanda syndiga upptåg,
spel och dryckenskap fördrifva tiden. Den
samvetsgranne prestmanneu, hvilken med en bitter känsla på
årets sista dag hörde larmet och stojet, gick ensam
upp och ned i byn, och då ban kastade ögonen på den
närbelägna kyrkan, blef han genom fönstren varse den
af det vänliga månskenet starkt upplysta predikstolen.
Hastigt vaknade hos honom den tanken: "Huru skulle
det vara, om du tillkallade klockaren, lät upptända
ljus och ringa i kyrkklockorna? Kanske kunde det
falla folket in att gå i Guds hus, i stället för på
krogen, och du hade då tillfälle att till lif eller död,
välsignelse eller förbannelse uttala några förmaningens
ocli väckelsens ord." Tänkt och gjordt! Han går efter
klockaren, de följas åt till kyrkan och ställa allt i ordning.
På en gång börja klockorna ljuda, folket tillströmmar,
presten ställer sig framför altaret och håller genom
Guds nåd och den Helige Andes bistånd, ett så kraftigt
och allvarligt tal, att hela församlingen, med undantag
af två personer, efter gudstjensten slut, vänder ryggen
åt krogen och går helt stilla, hvar och en till sitt.
Från den tiden var ofvannämnda oskick alldeles
afskaffad^ och sockenboarna, jemte åtskilliga personer
från omkringliggande trakt, kommo sedan alla
nyårsaftnar till kyrkan för att till välsignelse för sina själar
med Guds ords hörande sluta det gamla tidskiftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
