Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Fjerde budet - 20. Lärare och Själasörjare - 101. Fenelon, såsom baruauppfostrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
TIO GUDS BUD.
usel snickare rätt framför mig." — Fenelon. "Det är
icke jag som gifver, utan han har verkligen rätt."
— Prinsen: "Ni behagar glömma, att jag är en prins,
och att min ära fordrar upprättelse." — Fenelon:
"Snickaren är en menniska, och ni också en menniska,
derföre bör den ene, så väl som den andre rättvisa
vederfaras." — Prinsen: "Min herre! jag beder er
hålla mun. Jag vet hvem jag är, och hvem ni är."
— Fenelon gick helt lugnt sin väg och lemnade
prinsen att ensam öfverväga sitt uppförande. Dagen
derpå kallade han honom till sig och sade i bestämd
ton: "Min prins! ni erinrar er väl hvad som i går
föreföll oss emellan. Det är min pligt att derföre
tillrättavisa er. Man skulle verkligen tro, att ni
icke visste hvem jag är, och hvem ni är. Edra låga
smickrare torde sagt, att ni är öfver mig; men då
hafva de icke hållit sig vid sanningen. Utan stolthet
må jag uppriktigt: tillstå, att jag är öfver er. Börden
kommer här alls icke i beräkning. Ni föddes såsom
en furste, det är sannt, men dermed ville vår Herre
endast pröfva, om ni uppför er, såsom det egnar en
furste. Säkert medgifver ni, att jag besitter långt
flera kunskaper än ni; ty hvarifrån har ni erhållit
edra, om icke från mig? Och hvad makt och
herravälde angår, så är jag min egen herre, och ni står
under mig. Tror ni det icke, skall konungen,
eder fader, derom öfvertyga er. Föreställer ni er
kanhända, att det är en sällspord lycka, en stor nåd,
att bekläda denna post, hvilken är mig, såsom eder
guvernör, anförtrodd, så måste jag taga er ur en sådan
villfarelse. Allenast af kärlek till er herr fader har
jag, efter flera uppmaningar, åtagit mig det
ansvarsfulla kallet af er ledning, ocli ni skall få se huru
lätt jag afsäger mig det. Följ mig till hans majestät
konungen! jag vill bedja honom gifva er en annan
guvernör, och ni kan vara viss, att jag utan all afund
skall önska min efterträdare mera lycka i sina
bemödanden, än jag rönt i mina." Prinsen stod liksom
förstenad. Full af förlägenhet och ånger, bad han den
vördnadsvärde mannen om förlåtelse och besvor honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>