Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Femte budet - 25. Gifmildhet mot fattiga - 127. Den hjelpsamme Fritz - 128. Den rätta Välgöraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFMILDHET MOT FATTIGA.
167
des några skillingar i den erfordrade betalningen,
ocli säljaren ville icke höra talas om något afdrag,
hvarföre hon med sorgsen uppsyn lemnade boden. Då
sprang Fritz fram och lemnade köpmannen hvad som
felades och sade sakta: "Ropa den fattiga hustrun
tillbaka och låt henne få klädningstyget!" hvarpå han
skyndade bort.
Då Fritz vid ett annat tillfälle såg en polisbetjent
på gatan misshandla en stackars krympling, som
un-derstått sig att begära almosor, trängde han sig
modigt fram emellan den anfallande och den anfallne och
förebrådde den förstnämnde hans omenskliga
uppförande. Polisbetjenten ville taga fatt på sin
oförskräckte lille motståndare, men hindrades af de
kringstående, hvilka nästan alla kände och värderade Fritz.
Några dagar senar 3 mötte denne i en smal gränd
samme polisbetjeir’ och var ett ögonblick villrådig, om
han skulle vänd^ om eller ej. "Nej," tänkte han,
"den käre Guden är med mig; jag har ju icke gjort
annat än tagit en fattig, öfvergifven menniskas
försvar!" och gick derpå modigt sin väg framåt.
Mannen smålog och lät honom passera. Af denne Fritz
blef sedan den verldsberömde Johan Fredrik Oberlin,
hvilken såsom prest i Steinthal, nära Strassburg, med
så stor välsignelse verkade för sin församlings så
väl andliga som lekamliga väl och 1826 ingick i sin
Herres glädje.
13S. Den riitte Välgöraren.
Matth. 6. 3. När du vill gifva almosa, så låt din venstra
hand icke veta hvad din högra gör.
En enka kom en dag till en välgörande man och
begärde hjelp för sitt stackars faderlösa barn. Sedan
hon efter bästa förmåga uttryckt sin erkänsla för den
henne meddelade rikeliga gåfvan, slutade hon med
följande ord: "När barnet blir större, skall jag lära
det, att med tacksamhet uttala sin ädle välgörares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
