Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Femte budet - 31. Försonlighet - 157. De två krigarne - 158. Ludvig XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’210
IiO GUDS BUD.
lentin! ädle, högsinte Valentin! Du dör för den, som
behandlat dig med så mycken grymhet! Jag vill ocli
kan icke öfverlefva dig!" Sedan man med stor möda
lösslitit honom från den döda kroppen, bortfördes han,
åtföljd af kamraternas tårar, hvilka känt hans ocli
Valentins fiendskap, till ett tält, och der måste man
rentaf bruka våld, för att få förbinda hans sår. Men
det var för sent; han dog dagen derpå, under
förskräckliga plågor, sedan han ända till sista stund ropat
på Valentin och beklagat sin hårdhet och orättvisa
mot honom.
158. Ludvig XII.
Kom. 12, 21. Låt dig icke öfvervunnen varda af det
onda; utan öfvervinn det onda med det goda.
Ludvig XII, hvilken för sin mildhet och välvilja
erhållit namnet: Folkets fader, besteg 1498 Frankrikes
thron. Han gjorde nu en lista på alla, hvilka under
hans företrädares, Carl VIILs, regering, då han
kallades hertig af Orleans, hatat och förföljt honom, samt
satte ett kors vid sina hätskaste fienders namn. Af
fruktan för hvad som följa skulle, ville dessa, som
erhöllo kännedom härom, gripa till flykten. Konungen
lät tillkalla dem och sade: "Hvad tron I jag skall
göra er? Korset bör för en kristen icke vara tecken
till hämnd, utan liksom Christi kors, till fullkomlig
förlåtelse och glömska af alla oförrätter. Konungen
af Frankrike vill icke bestraffa det onda, man tillfogat
hertigen af Orleans."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
