Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Sjunde budet - 43. Girighet - 208. Ett välförtjent straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIRIGHET.
299
208. Ett välförtjent straff.
Ordspr. 15, 27. Den giriga förstör sitt eget hus.
Filargo, eo rik köpman i Mantua, som var mycket
girig och noga, satte, oaktadt sin stora förmögenhet,
sig sjelf och de sina på en ganska mager kost. En
dag hade han genom ett lyckligt handelsföretag vunnit
400 dukater, och återvände med ett af glädje
strålande ansigte till hemmet, för att lägga dem till sina
förut samlade skatter; men o ve! då han kom fram,
fanns icke penningpungen; han hade under gåendet
förlorat den. Såsom en rasande skyndade han samma
väg tillbaka, men allt sökande var förgäfves. Han
gick till guvernören och föregaf, att han genom denna
förlust råkat i största förlägenhet. Med tårar i
ögonen bönföll han om biträde, och utverkade slutligen
utfärdandet af en kungörelse, i hvilken 40 dukater
utlofvades åt den, som till pungens egare åteiiemnade
densamme.
Penningarna hade fallit i händerna på en ärlig,
gammal qvinna, som visst icke ville behålla orättfånget
gods, och derföre genast med sitt fynd gick till
guvernören. Denne frågade noga efter hennes omständigheter.
"Mitt namn är Frausiska," svarade hon, "och jag har
tre år varit enka efter en handtverkare, hvilken vid sin
död lemnade mig och tre barn i stor fattigdom. Sedan
hafva vi mången gång lidit brist på det nödvändiga,
men när nöden varit som störst har hjelpen alltid varit
som närmast, och jag hoppas, att om jag nu erhåller
de utlofvade 40 dukaterna, skall jag, ifall den käre
Herren lägger sin välsignelse dertill, med mitt arbete
slå mig igenom, till dess mina barn blifvit så stora,
att de kunna bistå mig." Körd af den fattiga enkans
ärlighet, skyndade guvernören att för herr Filargo
tillkännagifva, att den förlorade skatten var
tillrättakom-men och att han mot erläggandet af den bestämda
hittelönen kunde återfå den. Filargo begaf sig genast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
