Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Åttonde budet - 44. Sanningskärlek - 211. Verkan af bibelläsning - 212. En moder och hennes barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANNINGSKÄRLEK.
303
På frågan hvarföre han icke i sin mån ville bidraga
till bibelns spridning, svarade han, att den Heliga
Skrifts läsning skadade hans underhafvande och gjorde
dem alldeles yra i hufvudet. "Jag har," fortfor han,
"en tjenarinna, som förr var den bästa menniska,
jag kände; men sedan hon börjat läsa bibeln, har
hon blifvit så olydig och egensinnig, att, i fall någon
söker mig på en tid, då jag önskar vara ensam, nekar
hon att säga, det jag ej är hemma. Hon omtalar
då, att jag väl är inne, men icke i tillfälle att
emottaga besök. När jag frågar hvarifrån hon, som
hittills varit mig så lydig, fått ett sådant infall, svarar
hon: ’Sedan jag läst i bibeln, kan jag icke ljuga,
emedan jag vet, att Gud förbjudit det.’ Under
sådana förhållanden vore det ju narraktigt att befrämja
bibelns spridning."
Den person, som begärde bidraget, såg härvid
den rike mannen stadigt i ögonen och fortfor: "Om er
tjenarinna för Guds ocli samvetets skull icke vill säga
en osanning, så kan ni ju i alla afseenden tryggt lita
på henne. Men efterkommer hon eder befallning och
afviker från sanningen, så händer det lätt, att hon
inom kort med lögnaktiga uppgifter förer er sjelf
bakom ljuset. Bibelläsningen har således, enligt min
öfvertygelse, icke tillfogat er så stor skada, som ni
föreställer er." Egendomsherm måste gifva honom rätt
och var från denna stunden mera vänligt stämd emot
sin tjenarinna.
313. En moder och hennes barn.
3 Job. 1, 4. Jag bar ingen större glädje än detta, att
jag börer, att mina barn vandra i sanningen.
En läkare, som kom att se till ett sjukt barn,
frågade, om det ännu, enligt moderns uppgift, hade
ondt i halsen. "Nej, icke alls," blef svaret. "Hvad!"
utropade modem, "du klagade nyss öfver ondt i halsen;
hvarföre talar du ej sanning?" — "Om jag säger, jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
