Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Andra Artikeln - 56. Christi kors - 264. Korset på Alperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHRISTI KOKS.
401
åter skulle uppstå, voro ohjelpligt förlorade. Det
tillstånd, hvaruti vi befunno oss, framkallade en
sinnesstämning, som aldrig fullt kan utplånas, och
hvarigenom vår Herre i sin stora godhet understundom
uppväcker menniskorna till allvarlig eftertanke och
bön. Efter några minuters uppehåll beslöto vi att
genom den dödsstillhet -om omgaf oss, fortsätta vår
väg. Naturen visade si( liksom döf och stum, under
det att faran hvarje ögonolick tillväxte. Helt
oförmodadt afbröts tystnaden genom ett utbrott af glädje
och öfverraskning. "Korset! korset! vi äro räddade!"
ropade med en röst båda vägvisarna. Man brukar
nemligen på klippspetsarna eller invid afgrunderna
uppresa träkors, dels för att uppfordra till andakt,
dels för att bland snömassorna utvisa vägen. Ett
dylikt räddningstecken mötte i denna förtviflade
belägenhet våra blickar och sedan vi uppnått det, stego vi
utan några vidare farligheter utföre bergets andra sida.
"Denna oförmodade räddning väckte i synnerhet
hos mig många allvarsamma betraktelser. Är icke
menniskans lif en resa till evigheten? och hafvande
mer eller mindre förlorat rätta kosan ur sigte, vandra
vi i vårt naturliga mörker, långt från Gud på dödens
och förtappeisens väg. Äfven denna vår långresa är
besvärlig och full af vanskligheter; öfverallt öppna
sig afgrunder och hota motgångar. Äfven ett kors
är vårt hopp, vår tröst, vår frid och räddning, men
icke ett sådant kors, som vi nyss sett framför oss,
utan det, på hvilket Kristus för oss dött och för våra
synders försoning utgjutit sitt dyra, heliga blod. Den
befrielse, Han förskaffat, leder oss icke allenast öfver
jordelifvets klippspetsar och afgrunder, utan borttager
derjemte den eviga fördömelsen. Han, som är
sanningen och lifvet, visar vägen både till vårt jordiska
hem, och till himmelen, vår eviga bostad, hvilken
icke med menniskohänder gjord är. Arme,
villfa-rande vandrare på detta lifvets irrvägar! Blicka
upp till korset! betrakta det i trons enfald och du
är frälsad."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
