Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fader Vår - 74. Vårt dagliga bröd gif oss i dag - 361. Den fattige skräddaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT DAGLIGA BRÖD GIF OSS I DAG. 515
i hast förfärdigade. För närhetens skull anlitade
drängen den betryckte husfadern, hvilken i sin bedröfvelse
således icke förgäfves flytt till Gud. Med gladt hjerta
åtföljde han budet till värdshuset; men som hans dåliga
kläder och tillbakadragna väsende ingåfvo den resande
tvifvel i afseende på hans duglighet, yttrade denne
någon tvekan att anförtro honom ett arbete, som borde
svara mot det utmärkt fina och dyrbara tyget.
Anbefallande drängen att skaffa en skräddare, som ingåfve
honom mera förtroende, ville främlingen således med
några skillingar afskeda den af sorg och brist nedtyngde
mannen. Djupt sårad, behöll vår skräddare, som visste
med sig, att han förstod föra nålen, inom sig sin harm,
hvilket så behagade den resande, att han beslöt våga
försöket, hvarpå skräddaren, uttryckande sitt hopp, att
arbetet skulle blifva försvarligt, hastigt aflägsnade sig.
Ankommen till sitt torftiga hem, grep han verket an
efter bästa förmåga. Visserligen var han utmattad af
hunger och trötthet efter vandringen i den mörka,
regniga natten, men en blick på den sjuka makan och det
dödsbleka barnet var tillräckligt att jaga sömnen från
ögat och stärka den dignande handen. Mot morgonen
voro kläderna färdiga och buros på bestämd tid till
den resande, som genast försökte och fullkomligt
godkände dem. Skräddaren betalades utöfver hvad han
begärde, och sedan den främmande, hvilken af de
dervid frambrytande glädjetårarna förstod hans beklämda
sinnesstämning, ökat summan med ännu några
riksdaler, återvände den fattige mannen, glad och
tacksam att nu ega, hvad som fordrades för sitt och de
sinas närmaste uppehälle, till sitt nyss så hopplösa hem.
Den resande, hvilken öfver morgondagen uppehöll
sig staden, der han hade många bekanta, kom
händelsevis att i ett sällskap omtala den fattige mannen,
hvilkens skicklighet han på det högsta förordade. Flera
af de närvarande lade hans ord på minnet, och från
den tiden fick vår skräddare så riklig arbetsförtjenst,
att han med hustru och barn hade fullkomlig bergning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
