Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fader Vår - 74. Vårt dagliga bröd gif oss i dag - 364. Hastig bönhörelse - 365. Luther beder om regn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VART JIAGLIGA BRÖD Gir OSS I DAG.
547
364. Hastig: bönhörelse.
Es. 65, 24. Och det skall ske, att förr än de ropa, yill
jag svara; medan de ännu tala, yill jag höra.
En förnäm, christligt sinnad fru drefs en dag,
under det hon satt vid det rikt besatta frukostbordet
af en inre, oemotståndlig känsla att stiga upp, för att
till en ett stycke derifrån boende fattig qvinna bära några
lifsmedel. Ehuru hennes man yttrade den önskan, att
hon antingen skulle dröja, tills de tillsammans slutat
frukosten, eller skicka sin jungfru, ville hon under
inga vilkor afstå från sin första föresats. Ankommen
i närheten af den fattigas hydda, hörde hon henne
tala; hon lyssnade och förnam följande ord: "Hjelp
mig, Gud och Fader! Ja, Herre! Du vill och kan
visserligen hjelpa. Med Din hand fullkomnar Du allt
hvad Du med Din mun talat hafver. (1 Kon. 8: 24.)
Jag och mina barn lida af hunger, men du förmår
att af himmelen låta manna nedregna." — "Käre vän,"
sade den gudfruktiga frun, i det hon steg öfver
tröskeln, "här skickar den trofaste Herren bröd åt er och
edra barn. Tag endast emot och förtrösta alltid på
Honom, som så väl sörjer för de sina. Om det en
annan gång fattas något, så kom till mig och ni skall
erhålla hvad ni behöfver."
365. Luther heder om regn.
Jak. 5, 17—18. Elias var en menniska som vi, och han
bad en bön, att det icke skulle regna, och det
regnade icke på jorden i tre år och sex månader. Och
han bad åter, och himmelen gaf regn, och jorden
bar sin frukt.
År 1532, den 9:de Juni, gick Mårten Luther
fram och tillbaka i sin trädgård, der allt var
förtor-kadt, emedan det på länge ej regnat. Han bad då till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
