Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missämjorna försvinna som elaka drömmar, och
Anneholm skulle bli ett himmelrike! Lyckades
han åvägabringa godt förstånd mellan
föräldrarna, skulle nog Helmer och modren också
försonas! Oenighetema berodde ju dessutom
oftast på små missförstånd, som lätt kunde
förlåtas. Hvad som fattades var öppenhet. Och
den saken vore väl inte svår att åstadkomma,
då fadren själf ej önskade någonting högre.
Full af längtan att träffa sin mor, skyndade
Ragnar in i köket. Modren gick där och stö
kade mellan köksbordet och spisen, omgifven af
sina pigor. En viss oro och spänning i
ansigts-dragen förrådde, att morgonens uppträde alltjämt
sysselsatte hännes tankar.
»Kom, skall jag säga dig någonting»,
hvi-skade Ragnar och drog hänne med sig in i
handkammaren.
»Du har varit med pappa, tror jag?» frågade
modren nyfiket, där hon stod i sin köksdrägt,
med handen i sidan.
»Ja», svarade Ragnar och snafsade i sig
några russin. »Hvad tänkte du i morse, när
jag reste mig och sa* till pappa att jag inte
ville höra på?»
»Jo-o, jag tyckte nog . . . det kan jag inte
neka till. . . att det var . . . rätt bra gjordt . . .
Nå?»
- »Ja, det bet allt. Gubben var alldeles
förändrad, när han kom ut. Han är för rästen
5nte farlig att komma till rätta med, bara man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
