Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, prata är ingen konst. Har man gått
igenom hvad jag har gjort, så ...»
»Tsl» förmanade Ragnar, söm i detsamma
varseblef Helmer, hvars tunga steg närmade sig
från mejeriet.
Det blef en paus, medan Helmer gick förbi.
»Nu har han naturligtvis stått och lyssnat
igen», började modren.
»Sådan förfärlig misstänksamhet!»
tillrättavisade Ragnar. »Han kom ju från mejeriet.»
»Nå, hvad skulle han där?» Modren
kallades ut i köket, och gick sedan från och till,
medan Ragnar dröjde kvar i handkammaren och
smorde sig med russin och mandel.
»Kan man också bli annat än misstänksam»,
utbrast hon slutligen och stängde dörren till
köket, »när Helmer går och snokar omkring i
alla vrår och ljuger i pappa den ena osanningen
efter den andra? Så länge pappa går i Helmers
ledband, är det minsann inte värdt att.. . Pappa
vill nog att man skall vara öppen, men han
tvingar en ju själf till motsatsen. Är jag öppen
mot honom, så är det skvaller, och tiger jag,
så är det hemlighetsmakeri. Går jag hit, så
vill han att jag skall gå dit, och går jag dit, så
vill han att jag skall gå hit. Man vet ju snart
inte på hvilket ben man skall stå. Sticker jag
näsan i mejeriet, så har jag inte där att göra,
gubevars, och far inte blanda mig i mejerskans
affärer, men är något i olag där nere, så är det
jag, som inte håller rätt på mina fruntimmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
