Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sällskap i marken om eftermiddagarna. Men
ingenting var att göra vid den saken. Man
finge ta det onda med det goda, tänkte Ragnar.
Därefter passade han ständigt på och följde med,
när fadren om eftermiddagen gick ut. Höll han
sig undan ibland, t. ex. när en poetisk idé
upptog honom helt med inspirationens
oemotståndlighet, kunde han vara säker på att fadren på
något sätt visade sitt misshag, t. ex. genom att
ignorera honom vid kvällsvarden.
För Ragnar voro dessa promenader
emellertid af en obeskriflig nytta. Den, som gaf sig i
diskussion med krigsrådet Möller, tvangs att
tänka själfständigt, uttrycka sig klart och inte
prata i vädret. Dessutom kunde Ragnar, med
sin lätt mottagliga natur, ej undgå att djupt
beröras af det ofta storslagna i fad rens sätt att
betrakta saker och ting, af den mogna
lefnads-visheten i hans med ordspråk och exempel
späckade resonnemang. Han fick en mängd
nya synpunkter på lifvets förhållanden, mer så
att säga fasthet och begränsning i sina vidt
sväfvande fantasier och en massa uppslag till
funderingar om åtskilligt. Själfva öfverdrifterna i
fadrens uttryckssätt värkade uppfostrande på
honom, kritiskt anlagd som han var. Icke minst
påvär-kades han af det innersta i fadrens personlighet,
af den varma frihetskärleken, den stora
sanningskärleken, pligtkänslan, som icke dagtingade med
öfvertygelsen, viljekraften, som icke ryggade för
något hinder, stoltheten, som icke böjde sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
