Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skald eller till ästetiker ? Hvilket var hans
egentliga kallelse? Det var honom omöjligt att komma
till klarhet däröfver.
En dag, i slutet af april, hade Gunnar med
sig en ingeniör Hollander, som för affärer skulle
uppehålla sig i Lund en månads tid och
därefter resa till Brasilien. Det var ett friskt
utseende på Hollander, just icke vackert, men dess
mera manligt. Han hade rödaktigt och
kortklippt hår och skägg, en låg tjurpanna, buskiga
ögonbryn och tjocka läppar. Det låg ett
oför-färadt »gå ur vägen!» i hela hans sätt, men på
samma gång någonting öppet och ärligt, som
fängslade Ragnar. Hollander gjorde intrycket
af att vara en af dessa lyckligt lottade individer,
som allt ifrån början ha klart för sig sitt mål
och med okuflig energi arbeta sig fram till
detsamma.
Ragnar kom nästan hvarje dag tillsammans
med Hollander. Han kände sig dragen till honom
som till en magnet. Vid närmare bekantskap
visade sig Hollander i besittning af en underlig
förmåga att värka uppfostrande, genom hela sin
personlighet. Med en varm känsla för poesi,
men fri från sentimentalitet, såg han allt i stort
och öppnade vyer i oändlighet. Satirisk, men
på ett godlynt och lekande sätt, förstod han att
peka på svagheter och gissla dem, utan att såra.
Ragnar kände sig kraftigare, förhoppningsfullare,
modigare, för hvar gång hans bägge vänner
suttit hemma hos honom vid ett glas ungerskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
