Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Generaldirektören är allt en mycket dugtig
karl», yttrade han därför, när de gått några steg.
»Ja-a... visst...»
De gingo framåt ett stycke.
»Han tycktes sätta stort värde på pappa?»
»Hml»
Ragnar såg att fadren ville säga mer, men
det kom icke mer. Ett nytt försök medförde
samma värkan. Det blef åter som förut, en
obehaglig tystnad, som bägge gärna ville bryta,
men som ingen bröt. Återstoden af sommaren
förgick på detta sätt. Ragnar ängslade sig
alltmer för sin ekonomi. Ju oundvikligare det blef
att vända sig till grefve Sack, dess obehagligare,
nästan förödmjukande, föreföll det honom att be
om lånet. Ända till det sista hoppades han att
någon oväntad omständighet skulle inträffa, som
befriade honom från att vända sig till grefven.
En dag uppmanade honom modren att »gå till
pappa», som icke önskade någonting hällre än
att hjälpa honom, sade hon.
»Hur skulle jag det kunna?» svarade Ragnar.
»Han vill ju inte ens tala med mig.»
»Ack, du känner ju hans sättl Bara du
ber, så far du genast hvad du behöfver. Han
sade härom dagen att det vore hans skyldighet
att hjälpa dig, därför att du kostat honom mindre
än de andra barnen, och för rästen kunde han
mycket väl förstå, sa’ han, att du i åtskilliga
år behöfde understöd, om du skall stanna vid
universitetet. Pappa vill att du skall stanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
