Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raien är min själ det vigtigäste, så länge mänskan
behöfver mat i mun och kläder på kroppen.»
»Mänskan lefver ej allenast af bröd»,
citerade Ragnar. »Och för rästen», tilläde han
ödmjukt, »bör man väl inte tänka för mycket
på morgondagen ? Gud föder ju sparfvarna under
himmelen, som det står i bibeln, och . . .»
»Ja, men du är ingen sparf. En sparf har
inte fått förstånd, men det har du. Och brukar
du inte ditt förstånd, skall du minsann inte lita
på att gud hjälper dig, häller.»
»Nåja», sade Ragnar entusiastiskt, »går det
mig illa, har jag åtminstone lefvat för en idé!»
Fadren ställde sig och såg på honom
medlidsamt.
»Du är en fantast, Ragnar! Du har alltid
varit en fantast.»
Och så gingo de vidare framåt. Det
förtroliga samtalet var slut. Men vid tanken på de
gamles sorg beslöt Ragnar att tillbringa ännu
ett år i Lund, för att därunder speciminerä för
docenturen, och sedan låta omständigheterna
råda. Till ämne för docentafhandlingen ämnade
han välja skalden Tegnérs personlighet, som
han med ledning af de nyss utgifna tegnérska
brefven skulle framställa i en alldeles ny
belysning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
