Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när i detsamma den sista tonen af den
sprittande valsen förklingade, ryckte han sig lös
ur omfamningen och reste sig från soffan.
»Nej», utbrast han. »Jag måste vara stark!
Jag går nu», fortfor han. »Förlåt mig!...
Detta ögonblick ...», han kände hur han darrade ,
på rösten, »... skall göra mig ... till en annan
mänska.»
Han såg hänne gömma hufvudet mellan
händerna.
»Förlåter du mig!» bad han.
Då hon icke svarade, gick han bort och
klappade hänne smeksamt på hufvudet.
»Dagmar», sade han. »Du skulle ha ett mål
för ditt lif. Din olycka är att du aldrig haft
någonting att lefva för. Har du aldrig haft barn ?»
»Jo, två, döda bägge.»
»Tänk om jag skulle kunna ge ditt lif ett
innehåll!»
Hon fattade honom plötsligt i handen och
betraktade honom vid gasskenet.
»Dig skulle jag kunna älska!» utbrast hon.
»Du skall älska din man», sade han.
»Jag förstår nog», tilläde han, »att din man
ej kan vara dig nog. Du är honom alltför
öfver-lägsen. Men du kan utbilda dina rika
möjligheter. Det skulle sysselsätta dig och hindra dig
från ... från .. . annat.»
Hon kastade sig kring hans hals och började
gråta. När han lugnat hänne, tog han godnatt
och gick in till sig.
Meijer. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
