Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4-
därefter hände sig en dag, att
hofjunka-ren kom ytterst misslynt in till
middagsbordet. Man såg genast på honom att något
var i vägen, ty han var kopparröd i ansigtet
och svarade ej på tilltal. Ragnar hade sett
honom sådan vid ett par tillfallen förut och då
genom att föra samtalet öfver på hans
älsklingsämnen, termometrar och hyacinter, lyckats fa
honom i godt humör igen. Men denna gång,
fastän det som vanligt endast var en
obetydlighet, som framkallat förtreten, gjordes fåfängt
försök med hyacinterna. Hofjunkaren bara
satt och rullade med ögonen och grimaserade
med läpparna. Dagmar följde honom oroligt
med blicken och såg då och då på Ragnar
med en betydelsefull min.
Hofjunkaren hade just böljat äta sin aborre,
när han plötsligt höll in och vredgad stirrade
på sin hustru.
»Är maten inte bra, lille Fabian?»
Intet svar.
* Har du någonting att anmärka mot maten ?»
upprepade hon.
Nu bröt det löst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
