Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingeniören — åh, en sådan ingeniörl — endast
en halffånig pojkslyngel, som för oordentligt
lef-verne relegerats från tekniska högskolan. Ingen
af dem var en sådan person, att Ragnar skulle
vilja riskera ens att dricka brorskål med honom,
än mindre att räkna honom bland sina daglige
umgängesvänner. Fruntimren voro ej stort bättre:
den ena ett skarpt och snäsigt gammalt rifjäm,
den andra en sentimental fyrtiåring, som gick och
väntade på »den rätte», som hon troligen aldrig
skulle finna — bägge högst enformiga, nästan
omöjliga att umgås. Och så var det slutligen
fru Ljungkvists ogifta syster, fröken Asfaltine,
lång och stel, med puder i håret, smink i ansigtet
och siden på kroppen. Det var hon, som hade
rest Europa rundt, som hon själf påstod i
egenskap af sällskapsdam i furstliga familjer, men
-r-efter hvad man kunde förstå på ett och annat —
endast i egenskap af kammarjungfru. Sådant var
det högst blandade sällskap, som af ödet förts
tillsammans i denna idylliska natur,
Hade Ragnar varit klok, »kulle han, om
också naturligtvis med den största försigtighet,
odlat umgänget med dessa hvarandra så olika
individer, som både hvar för sig och ännu mer
i klump utgjorde en förträfflig grufva för den
psykologiska iakttagelsen. Men Ragnar, som
framför allt var rädd om sitt anseende, beslöt att
så mycket som möjligt hålla sig på afetånd. Detta
blef honom icke svårt Om eftermiddagen kunde
han ostördt sköta sig hur han behagade, ty frun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
