Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x ligen skulle drifva sin plan igenom —någonting
alldeles otroligt, då följden sannolikt skulle bli
att han iinge stå där som en general utan armé,
som en redaktör utan redaktion och medarbetare.
Snart fick man dock förklaring öfver hans
hemlighetsfulla sätt. Anbudet hade gjorts en af hans
intimaste vänner, en berömd publicist och skicklig
stilist, dessutom en grundlärd man med allmänt
erkänd duglighet i åtskilliga värf, men i saknad
af mera framstående chefsegenskaper. Doggen
böljade redan kråma sig och spela förnäm och
antaga en viss beskyddande min gent emot
kamraterna. Men så gaf äfven vännen ett bestämdt
afslag, och saken stod på samma punkt.
Inom redaktionen ansågs det nu som en
gifven sak, att Ragnar hvilken dag som hälst
kunde vänta sig ett samtal med förläggaren.
Äfven Doggen, som instinktmässigt önskat
Ragnars aflägsnande, så länge det fans något hopp
därom, tycktes ha kommit till samma åsigt.
Det märktes tydligt på hans uppträdande. Han
orerade nu om det galna i att sätta en utböling,
som han uttryckte sig, i spetsen för »detta
storartade företag, som kräfde den största rutin hos
chefen och den fullständigaste homogenitet inom
redaktionen». Han kallade Ragnar sin käre vän
och låfvade rekommendera honom hos
förläggaren. »Du är själfskrifven till chef», sade han,
»om du bara vill förbinda dig att påskynda
ut-gifningen, och en sådan förbindelse är ju den
lättaste sak i världen.» Åh, fortfor han, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
