Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farit ut i doktoras båt, utan att någon annan
varit med än doktorn, och det är värkiigen inte
riktigt passande, ska’ jag säga.»
»Hvarför inte det?»
»Därför att det- inte passar sig. Det passar
sig inte alis, ska’ jag säga.»
»Men det passar sig naturligtvis att aen ung
flicka far på varietén och hör oanständiga visor!»
Ragnar,* som hittills behärskat sig tämligen, höll
nu ett dundrande strafftal, om också i helt andra
ordalag än han ämnat. Häftigheten fick sådan
makt med honom, att han efteråt icke påminte
sig hvad han yttrat. När fru Ljungkvist afbröt
honom, slog han handen i bordet och tvang
hänne tiga, så länge det räckte. Hon fick i sig
allt hvad han för några timmar sedan hört af
Lilli, både tantskapet och städningen och
skoborstningen och mycket annat. Han kände på
sig att han förgick sig, men på samma gång njöt
han af att riktigt få sjunga ut.
»Och nu», sade han till sist, »anhåller jag
att fru Ljungkvist inte vidare ställer några som
hälst anspråk på fröken Dahlberg. Betalar hon
för litet, så garanterar jag för bristen.»
Därmed bugade han sig för sällskapet och
gick. Han var på det högsta upprörd, så att
han skakade i hela kroppen. Med ens, utan att
han anat det, hade hans framtid blifvit afgjord.
. Hån måste nu naturligtvis förlåfva sig genast,
om han på minsta sätt vore mån om Lillis rykte.
’ Den allsmäktiga konvenansen tvang honom
Mcijer. I. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
