Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Försökt?»
Han tryckte hänne till sig och höljde
lakanet öfver hännes rygg. Hon berättade nu att
hon simmat hela viken ut, ända till den stora
fjärden, men blifvit tvungen att vända om.
emedan ett par fiskare sutto där och metade. Hon
hade simmat om igen tre gånger samma väg.
i den förhoppning att hännes krafter inte skulle
räcka till, och försökt att låta sig sjunka, men
instinktmässigt hållit sig uppe. Därefter hade
hon vid stranden lagt sig på knä och upprepade
gånger tryckt hufvudet under vattnet, för att
kväfvas. Men hvar gång hade lifsbegäret
omedvetet i sista ögonblicket fått makten öfver hänne.
Slutligen hade hon gått upp. Men just när hon
öfverraskades af honom, hade hon ämnat simma
ut igen, så långt som möjligt.
»Det var väl att jag kom . var allt hvad
Ragnar kunde säga.
Han hjälpte hänne klä på sig, utan att annat
än nödvändiga, mekaniskt framsagda små repliker
yttrades. Därefter gingo de långsamt hemåt,
alltjämt under tystnad, Ragnar försjunken i djupa
tankar, Lilli stödjande sig tungt på hans arm.
Tänkte gjorde han väl knappast ändå. Därtill
hade han nyss varit alltför uppskakad. Men
han samlade sig till en klar öfverblick öfver sin
nuvarande ställning. Trots sinnesrörelsen erfor
han ett obeskrifligt lugn, en ovärderlig trygghet.
Han var åtminstone fri från det hemska spöke,
som förföljt honom, hans samvete kunde få ro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
