Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de s. k. idealisterna, d. v. s. de falske idealisterna,
som alltjämt idisla pratet om vår tids uselhet
och den gamla godå tidens förträfflighet. Det
visar...»
»Stopp! Nu glömmer du att det just är
den nyaste literaturen, som dragit fram lifvets
uselheter och fråssar i att skildra dem.»
»Jag glömmer ingenting», svarade Ragnar
lugn. »Jag bara uttryckte mig kanske inte fullt
korrekt. Ja, den ena gruppen, Strindberg och
han3 eftersägare, drar fram uselheten, därför att
den tror att kulturen är skulden till alla olyckorna,
och vill ha en återgång just till den allra älsta
goda tiden, då intet samhälle fans ännu. De
skilja sig från de falske idealisterna genom sin
radikalism och ärlighet. Men den andra gruppen
skildrar uselheten i den öfvertygelsen att en
förbättring kan åstadkommas. Den allt annat än
fråssar i sådana skildringar, ty det är harmen,
som dikterar dem. Det måste man erkänna, om
man är rättvis. Den gruppen har en högre
sedlig måttstock än den nu gällande, ett högre
ideal. Den falska idealismen däremot sätter vår
tids uselhet i motsats till den gamla goda tidens
förträfflighet, den vill en återgång till det gamla,
den förlägger sitt ideal till det förflutna, hvarför
deras ideal inte är värdt två styfver, och...»
»Men du vill väl inte på allvar förneka att
sedligheten stod högre i våra fäders tid?»
»Jo, det vill jag visst. Pratet om den gamla
tidens dygd är produkten af en förskönande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
