Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han beslöt att slå bort’ alla dessa tankar.
Barnet måste träddas» — som han uttryckte sig
–––och det finge sedan gå hur det ville. Det
„ återstode alltid för honom en sak: att lämna
flickan till Edela och ta lifvet af sig själf.
Det var ruskigt utanför, det var skumt i
rummen, det var mörkt i hans tankar, där han
oroligt vankade fram och tillbaka, från dörr till
vägg och från vägg till dörr, då och då kastande
sig i gungstolen, men hastigt farande upp igen.
med stora steg mätande golfvet, från dörr till
vägg och från vägg till dörr. Ju längre det led,
dess tjockare lade sig töcknet öfver hans själ.
Det kändes som om han tvunges att trefva sig
fram öfver ett mörkt och öde rum, fullt med
afgrunder, alltjämt förföljd af någonting isande,
någonting förfärligt kallt. Han skakades flere
gånger af fråssa — fastän det var midt i
rötmånaden och kvaft i luften.
Slutligen tog han sin reservkassa fram och
gaf sig i väg. I förbifarten stoppade han i post
lådan en biljett till Grönberg.
Nere vid stationen kom en bekant emot
honom och hälsade.
»Far du långt?»
»Åhja», svarade han. »Jag reser på en dag
till Skåne.»
»Din lycklige fan, som kan bestå dig ett så
dyrbart nöje! Andra fa min själ gå och knoga
värre.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>