Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnat Skada att hon skulle vara så bruten
till hälsan. Men det tycktes ju nästan som om
allt godt och stort skulle gå under här i världen.
»Är er man inte hemma?»
»En sådan frågai»
»Nåja, man kan väl inte sitta tyst hela tiden.
Man får väl säga någonting?»
»Sjåpa er inte nu! Vi behöfva inte genera
oss för hvarandra. Tala, om ni har lust, och
tig, om ni har lust!»
Hvad hon hade för en glans i sina ögon,
när hon slog upp dem nyss! Skada att den
kvinnan skulle vara så bruten till hälsan.
»Lifvet är dystert», suckade han.
»Det är slapphetens vanliga filosofi.»
»En pik till mig, kan jag tro.»
»Då’ var den åtminstone tydlig nog.»
»Nåja, gå på, om ni har mer krut att spilla
på en sådan eländig stackare.»
»Hvad det förargar mig att höra er tala så!»
utbrast Edela och reste sig på armbågarna.
»Om ni bara ville ta ett enda steg själf, så skulle
ni se att det går. Men ni väntar — och har
hela ert lif väntat på — att de stekta sparfvarna
skulle flyga i munnen på er. Skjut bara, så skall
ni se att ni får dem.»
»Ja, skjut? Det är just den stora konsten,
det.»
Hon lade sig åter ned i sin bekväma
ställning. Ragnar satt och stirrade på Darwins
porträtt, som hängde öfver sjäslongen, mellan
Meijer. IL 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
